Femårskontroll
Hu! Det låter både bra och dåligt och allt däremellan. Tornadon av de fem senaste årens kroppsliga sensationer ska finally få sin förklaring.
Jag gör gör mig mentalt och kroppsligt beredd långt innan via bronkit, astma, ångest, timslånga telefonsamtal, dödsstädning, utmattning, penicillinkurer och naturlig (?)förkylning blandat med med en egen Heimlichmanöver när jag satte i halsen helt kameraobevakad.
Dom skrämmer upp en. Inte nog med att sommaren bär på fejkade grader (det var inbillning naturligtvis) som håller på att utrota mig..nä...dom måste skicka det där brevet. Femårskontroll.
Jag som hade det rätt så bra nu med nya planer och acceptans av av begränsade resurser men ändå förmögen på nåt vis.
På femårskontrollen fick jag en sköterska. En sköterska fick jag för att jag hade avslutat min behandling med hormonmedicinen. Den som gjorde mig så livsled att att jag inte fann ett spår livsvilja. Den som gjorde att min kropp protesterade mot min hjärna och vice versa. Var det straffet? "följ cancerbehandlngsrekommendationerna rakt av eller bli bortglömd". Så min kallelse till kirurgen blev till ett möte med sköterska för att jag avbrutit tablettbehandlingen av hormonpreparat. Efter 2-3 år. I samråd med kirurg. Inte i smyg. Näää....det är jag för öppen för att att göra. Eller för dum. Vet inte vilket. I samråd. Med en kirurg som sa att det var vanligt att göra så pga depressionsliknande tillstånd. 75% gör det. Hoppar pillren. Lite då och då. Sen för alltid. Men jag gör det i SAMRÅD. Så korkad är jag. Och då får man ingen femårskontroll med kirurgen. Då har du valt. Valt bort landstingets rekommendationer. Om du då skulle ha cancer eller inte har ingen betydelse.
Men jag har lärt mig. Lärt mig tjata. Sköterskan var mänsklig och ung. Tyckte det hela var märkligt iom att jag blivit kallad till kirurgbesök så hon sa: "nä detta är konstigt...jag hämtar XXXXX för du har ju faktiskt blivit kallad till ett kirurgbesök.!"
Kirurg XXXXX kom. Klämde igenom mig hårdhänt och förklarade mig frisk. Wee?
Sedan satt vi och pratade. Hon förklarade onyttan med att operera bort hela bröstet. Onyttan med att ta hormonpiller i 5 år. Eller 10. Hon berättade om studier som visade på en så marginell skillnad att den på femte livsåret lutade helt mot +-0. På så vis? Jo för livslängden hade inte ökat hos de som åt sina hormoner. Nähä??? Lättad och jäkligt förvirrad gick jag från det mötet.
När min bröstsyster (femåring) meddelade att hon får hormonpiller (ny sort) i 5 år till så kvävde jag den infon.
Vad är sant? Vad är skräm? Det är valår sannerligen.
Jag gör gör mig mentalt och kroppsligt beredd långt innan via bronkit, astma, ångest, timslånga telefonsamtal, dödsstädning, utmattning, penicillinkurer och naturlig (?)förkylning blandat med med en egen Heimlichmanöver när jag satte i halsen helt kameraobevakad.
Dom skrämmer upp en. Inte nog med att sommaren bär på fejkade grader (det var inbillning naturligtvis) som håller på att utrota mig..nä...dom måste skicka det där brevet. Femårskontroll.
Jag som hade det rätt så bra nu med nya planer och acceptans av av begränsade resurser men ändå förmögen på nåt vis.
På femårskontrollen fick jag en sköterska. En sköterska fick jag för att jag hade avslutat min behandling med hormonmedicinen. Den som gjorde mig så livsled att att jag inte fann ett spår livsvilja. Den som gjorde att min kropp protesterade mot min hjärna och vice versa. Var det straffet? "följ cancerbehandlngsrekommendationerna rakt av eller bli bortglömd". Så min kallelse till kirurgen blev till ett möte med sköterska för att jag avbrutit tablettbehandlingen av hormonpreparat. Efter 2-3 år. I samråd med kirurg. Inte i smyg. Näää....det är jag för öppen för att att göra. Eller för dum. Vet inte vilket. I samråd. Med en kirurg som sa att det var vanligt att göra så pga depressionsliknande tillstånd. 75% gör det. Hoppar pillren. Lite då och då. Sen för alltid. Men jag gör det i SAMRÅD. Så korkad är jag. Och då får man ingen femårskontroll med kirurgen. Då har du valt. Valt bort landstingets rekommendationer. Om du då skulle ha cancer eller inte har ingen betydelse.
Men jag har lärt mig. Lärt mig tjata. Sköterskan var mänsklig och ung. Tyckte det hela var märkligt iom att jag blivit kallad till kirurgbesök så hon sa: "nä detta är konstigt...jag hämtar XXXXX för du har ju faktiskt blivit kallad till ett kirurgbesök.!"
Kirurg XXXXX kom. Klämde igenom mig hårdhänt och förklarade mig frisk. Wee?
Sedan satt vi och pratade. Hon förklarade onyttan med att operera bort hela bröstet. Onyttan med att ta hormonpiller i 5 år. Eller 10. Hon berättade om studier som visade på en så marginell skillnad att den på femte livsåret lutade helt mot +-0. På så vis? Jo för livslängden hade inte ökat hos de som åt sina hormoner. Nähä??? Lättad och jäkligt förvirrad gick jag från det mötet.
När min bröstsyster (femåring) meddelade att hon får hormonpiller (ny sort) i 5 år till så kvävde jag den infon.
Vad är sant? Vad är skräm? Det är valår sannerligen.