Svensk vardagsvärld

Det är som om allt måste vara lättsmält. Måste skämtas bort. Det ska skojas och ironiseras om allt och inget får vara allvarligt. Why so serious? Vem vet mest? Bonde söker....präst söker....ensam mamma söker....samtidigt som dom eviga lekkändisarna vimsar omkring i leklandet på obegränsad tid. Som för att visa att här i detta landet är vi minsann hysterisk glada mestadels. Ändå äter mer än en halv miljon svenskar antidepressiva. Tycker det är så konstigt. Eller inte. Pressen att vara en glad och lycklig skit är stor. Pigg och glad. Det ger likes. Det i sig är deprimerande. Är det därför vi är så avogt inställda till andra människors olycka? Kom inte här med ditt krig och elände liksom. Var frisk och stark. Vi är sköra nog som vi är. Inga likes på den. Det är bara TV 4 som har idel glada, vältränade, släta, välartikulerade, Jehovavittnesunga människor i studion. Lite som en egen värld. Jag tror Bengt är pappan till alla. Han som gick igenom sin cancerbehandling "utan större problem". Det verkar vara så fint där i TV4-världen.