Veckan efter strålningen i bilder

 
 
 
Solen har kommit! 
 
...och livet går vidare..
 
Väntande bukett på alla hjärtans dag...
 
En pubsväng dagen till ära vankas. Jag kände mig fin. 
 
Rejäl frukost! 
 
Lättlunch. 
 
Manifestation mot nazism.
 
Datordrink (broccoli, bär och limejuice)
 
Middag!
 
Flyersvikning åker man på när man rätt som det var blev förkyld och inte orkade dela ut. Blev sambandscentral istället. 
 
 
En vecka senare svider det som attan.
 
Lågtempad och förkyld. Märklig kombo som är ny för mig. Det kan bero på precis vad fasen som helst och jag orkar inte ens lista inför mitt inre vilket av allt som är boven i dramat men gör det ändå. Cyton? Strålningen? Hormontabletterna? Herceptinet? Fragminet? Hela skiten? Vem vet. 
 
Min fortsatta behandling är nu att jag får Herceptin (antikroppar) sukbkutant i benet var tredje vecka, Fragminspruta (blodförtunnande) varje dag först och främst till den 16:e mars och Anastrazole (aromatshämmare. Hejdar östrogenframfart) i 5 år.

Börjat Mindfulness via kommunhälsan och startar upp Yogan 12 mars. Det sistnämnda ser jag verkligen fram emot! Men nu är jag rätt trött och längtar till att få EN ENDA vecka för mig själv utan att behöva ha EN ENDA vårdkontakt eller behöva ringa ETT ENDA samtal som är förknippat med denna resa. EN vecka. 
 
 
Tack kära kollegor som bjöd mig på fina fisken! Det var den godaste torskrygg jag ätit. :)
 
Hej hopp!